Så gör Björkhagens skola
”Vi ger oss ut på djupt vatten för att själva utvecklas och våga göra det vi inte brukar”, säger Krister Önnberg, slöjdlärare på Björkhagens skola, när han berättar om hur lärarlaget hittade inspiration till tekniktemat.
Lärarlag över ämnesgränserna
Personalen på Björkhagens skola sökte i böcker, på Internet och utbytte tankar och idéer med varandra inom lärarlaget för att utifrån Lpo94 skapa tekniktemat på Björkhagens skola i Skarpnäck. Sammanlagt var det 13 personer, en blandning av klasslärare, trä och metall- lärare, slöjdlärare, fritidspedagoger och barnskötare, som träffades för att gå igenom vilka mål som eleverna i åk 5 skulle uppnå inom teknikundervisningen. En viktig del i arbetet var även att bryta ner dessa mål för att passa de yngre eleverna. De inventerade i skolans resurser och de egna kunskaperna och skapade tekniktemat som skulle sträcka sig över en hel termin.
Tekniktema i två moment
Tekniktemat delades sedan upp i två moment, en grundkurs och en fördjupningskurs. Alla elever genomgick grundkursen i grupper; förskoleklassen för sig och skolår 1-2 och 3-5 för sig. Alla eleverna fick göra val till fördjupningskursen. Fördjupningskursens innehåll fick eleverna själva vara med och påverka. Dels genom egna förslag till innehållet men de fick även välja vilket område de slutligen ville fördjupa sig inom.
-Det viktigaste var att intresset för fördjupningen skulle vara lustbetonad och undersökande för att få en mer engagerad elev, säger Krister Önnberg.
Grundskursens upplägg
En gång i veckan under en termin arbetade eleverna i skolår F – 5 med teknik i olika former. Förskoleklassen fick arbeta tillsammans med sina faddrar i skolår 2. Med hjälp av skruvar, muttrar, ståltråd, plåtburkar och mycket mer fick eleverna tillverka figurer och presentera dem för klasskompisarna. I skolår 1 - 2 fick eleverna bygga och konstruera etagelägenheter som grupparbete. Arbetet började med att de fick fundera ut vilka funktioner och möbler som det behövs i en lägenhet.
Eleverna i skolår 3 - 5 jobbade mot målet, ”kunna med handledning planera och göra enkla konstruktioner”. De fick bygga broar med sugrör och höga och stadiga torn med hjälp av kaplastavar, tandpetare och ärtor. Eleverna fick också arbeta med produktanalys. De fick studera olika föremål för att fundera ut vilket material de var gjorda av, hur de var byggda och jämföra hur produkter såg ut förr och nu. Grundkursen avslutades med att eleverna samlade fakta om uppfinnare som sedan redovisades muntligt inför klassen.
Fördjupningskursens upplägg
Fördjupningskursen blev efter elevernas önskemål uppdelad i fem arbetsområden; teknik-fantasi, IT, färdmedel i vatten, teknik-konst/design och färdmedel i luften. Varje arbetsgrupp fick sätta upp mål för sitt arbete. Något som slutade bland annat med att IT-gruppen skapade en tidning för att lära sig mer om boktryckarkonsten. Eleverna som arbetade med teknik-fantasi skapande framtidsapparater och diskuterade hur de skulle påverka framtidens natur och samhälle.
Varje arbetspass sträckte sig över tre timmar men även under veckans övriga timmar försökte lärarna att återknyta till tekniktemat för att inte begränsa kreativiteten. På mattelektionerna räknade elever på uppgifter med teknikanknytning t.ex. hur fort bilarna körde för 100 år sedan. Som uppgift i svenskan fick eleverna lära sig om uppfinnare och den tekniska utvecklingen. De äldre barnen fick lära sig att dokumentera med hjälp av digitalkamera och använda PowerPoint. Krister Önnberg menar att helheten är viktig att poängtera, att man ger en så vidgad bild som möjligt av tekniktemat så eleverna inte uppfattar det som en begränsad händelse utan som en del av en helhet.
Teknikföretagen är en arbetsgivarorganisation som företräder 3400 teknikföretag - Sveriges viktigaste företag. Dessa företag har fler än 300 000 anställda i landet. Teknikföretagens uppdrag är att arbeta för att stärka medlemmarnas konkurrenskraft.