Att väcka flickors teknikintresse och få det hållbart
När skolan skulle datoriseras på 80-talet väcktes teknikintresset hos Inger Schalander, då nybliven gymnasielärare.
Elever hjälper elever
Hennes egen erfarenhet låg sedan till grund för undervisningen av flickor på olika datautbildningar. Inger experimenterade fram metoder för att kunna hjälpa flickor som tvekade och höll på att ge upp sina studier. Ofta gick hon själv in som stödlärare, ibland så hjälpte de äldre flickorna de yngre och ibland var det duktiga pojkar i klasserna som ordnade hjälplektioner. Detta blev kallat för ”elever-hjälper-elever”-metoden.
Flickorna ambassadörer för andra flickor
Inger har också varit involverad i en sommarkurs där flickor från åk 5 och åk 7-8 fick prova på olika teknikmoment under en vecka under handledning från flickor på gymnasiet. De flickor som valde att agera handledare i projektet gjorde det utifrån intresse och att få agera förebilder. Inbjudan till sommarkursen skickades ut skolorna och antalet anmälningar blev så många att man fick lotta ut platserna! Sommarkursen resulterade också i att ett par flickor sedan gjorde sitt gymnasiearbete på en av de grundskolor som varit delaktig i sommarkursen. Flickorna hade fungerat som handledare för de yngre flickorna i sommarkursen och upptäckte hur roligt det var att undervisa. Deras idé var att arbeta med ett projekt – från idé till modell – som genomfördes tillsammans med två lärare på Äsperödsskolan i Uddevalla. -Det är den bästa marknadsföringen, att låta flickorna själva agera ambassadörer för sin utbildning, tycker Inger.
"Skuggning" av gymnasieelever
Ett annat exempel är skuggningsprojektet, också det ett resultat av ett gymnasiearbete som tre flickor på teknikprogrammet genomförde. Flickor från åk 8 och 9 bjöds in att vara ”skuggor” till gymnasieeleverna under en dag. Detta gav dem en inblick i det vardagliga gymnasiearbetet, miljön och undervisningen samt ett möte med lärarna som skiljer sig från den vanliga gymnasieinformationen. -Eleverna måste få prova på både praktiska och teoretiska inslag, alltså krävs en noggrann studie av schemat för att erbjuda en bra och mixad dag, tipsar Inger. De skuggade eleverna måste också informeras om sin uppgift och vad som krävs av dem för att de besökande eleverna ska känna sig välkomna. Inger tror också att samma metod med fördel även kan användas för kontakter med högskolor och universitet.
Vikten av kontinuerligt arbete
Satsningarna på ”Flickor och Teknik” ledde år 2002 fram till ett projekt finansierat av Utbildningsdepartementets Rekryteringsdelegation. Erfarenheterna från drygt 10 års arbete med att försöka få flickor till teknisk utbildning och hålla dem kvar resulterade därefter i projekt GenväG, ett Växtkraft Mål 3-projekt som startade 2004 och avslutades 2007 där Inger blev projektledare.
Inger tycker att det är viktigt att hela ”lärkedjan”, från förskola till arbetsplats samverkar och att man är medveten om att processen kräver ett långsiktigt men medvetet och kontinuerligt arbete.
-Den här typen av aktiviteter kräver extra tid av berörda personer för planering och genomförande och alla måste vara överens om att det är okej att prioritera dessa aktiviteter och avsätta resurser, tycker Inger. Risken är annars att det blir ett tillfälligt projekt och inte en hållbar metod. Alla måste engagera sig för att öka andelen tjejer till teknikbranschen. Med rätt förutsättningar i skolans teknikundervisning och intresse från företagen att skapa möjligheter och bra förutsättningar för de tjejer som sedan väljer teknikyrken, kan vi få ett värdefullt kompetenstillskott i framtiden, menar Inger.
Teknikföretagen är en arbetsgivarorganisation som företräder 3400 teknikföretag - Sveriges viktigaste företag. Dessa företag har fler än 300 000 anställda i landet. Teknikföretagens uppdrag är att arbeta för att stärka medlemmarnas konkurrenskraft.